18 september

Nu har vi jobbat på med sökning i tre dagar. Det känns i både kropp och själ.

Vi har sökt igenom nya ytor den här gången eftersom de strömriktningstest vi gjort har gett oss en del nya tankar. Det är stora ytor det handlar om på en fjärd. Det ser inte så mycket ut på en karta men väl ute på vattnet, när man kan söka av trettio meter i taget, blir det hur stort som helst.

Just nu har vi gjort vad som har varit möjligt att göra för tillfället. Det känns mer som om vi har kommit en bit framåt än en besvikelse. Detta mycket tack vare Mikael Molanders idoga arbete.

Det värsta har ju redan hänt. Vi kan inte få tillbaka Marcus i livet. Vi kan däremot försöka hitta hans kropp. Kanske är det så att 1% handlar om sökande och 99% handlar den längtan vi kommer att ha efter honom hela livet ut. Sökdagar kan man ändå tidsbestämma.


Det var lugnt på fjärden när vi gav oss ut i morse.


På den här skärmen kan vi se hur bottnen ser ut, 30 m åt höger från båten. Här ser man t ex en fåra som kanske gjorts av ett ankare.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0