3 januari 2009

Så har nyårsfirandet passerat. En högtid då man sammanfattar det som varit och sätter upp nya mål och förhoppningar inför det år som kommer. Det är nog klokt att ta till vara på just detta så man inte bara ångar fram som ett lokomotiv i livet. Ett tillfälle att stanna upp och tänka efter, det behöver vi.

Ett sätt att få det obegripliga begripligt kan vara att läsa om och fundera på vad andra har för erfarenheter av sorg. Ann-Kristin Lundmark har skrivit en bok som heter "Sorgens olika ansikten". Boken ger kunskap och vägledning för den som drabbats av sorg och för dem som finns runt de närmast anhöriga.

Bland annat ger författaren Ann-Kristin Lundmark konkreta råd till männsikor som vill stötta en människa som drabbats av sorg.
Här är ett utdrag ur hennes bok som presenterades i Aftonbladet den 29 dec 2008:

1 Hör av dig. Ring, fråga om du får hälsa på.


2 Undvik klichéer, som "Nu slipper hon/han lida". Ett enkelt "Jag är ledsen" är bättre.


3 Var dig själv.


4 Håll kontakten även om du känner dig bortstött av den efterlevande i början.


5 Acceptera om den sörjande vill vara tyst.


6 Hjälp till med det praktiska som städning och matlagning.


7 Uppmana andra gemensamma vänner att också höra av sig.


8 Var en god lyssnare.


9 Ställ inte frågor om detaljer kring dödsfallet.


10 Stöd andra barn i familjen, även om de utåt inte visar sorg.


11 Tala inte länge om likgiltiga saker, som vädret, med den sörjande i början. Prata om vad som är väsentligt för den efterlevande.


12 Tillåt bearbetning av sorgen, även om du kan tycka att en del beteenden är oväntade - som att ha den avlidnas kläder framme.


13 Skriv ett brev om dina minnen av den döda personen.


14 Försök efter en tid att få med den anhöriga ut på aktiviteter.


15 Föreslå samtal med en präst eller terapeut om det verkar behövas.


Vi hade fantastiska vänner och släktingar tiden efter olyckan. Det var som om de hade den här kunskapen inom sig och redan visste hur de skulle göra. Alla behöver inte göra allt, men det känns bra att få göra något.


Stora isblock som hade blåst upp på stranden under nyårsaftonens storm.


Jag har aldrig tidigare tänkt på att januarihimlen så ofta är rosa...

Kommentarer
Postat av: Tojjan

...himlen var rosa på västkusten i eftermiddags och i bilen sa jag till sambon att det såg ut som ett norrsken...Sedan går jag ut på din blogg, ser att du lagt upp vackra rosaskimrande bilder och blir alldeles varm inombords. Samma himmel, samma jord men ändå så många mil och en rad okändheter (lustigt ord) mellan oss.



Där i bilen tänkte jag på dig och din familj och på Marcus. Bara så. Inget mer eller mindre. En tanke.



Kram Viktoria

2009-01-04 @ 20:57:46
URL: http://tojjan.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0