God fortsättning...

Vi önskar varandra god fortsättning när vi möts. En trevlig artighetsfras som vi kanske inte lägger så stor innebörd i. Vi säger det i alla fall i all välmening till varandra.

Idag träffade jag en kvinna som nyss gått igenom en tuff cancerbehandling och kämpar för att återhämta sig. Hon vill inte ha en fortsättning på den perioden i sitt liv. Hon vill ha en nystart på ett friskt liv.

Vi kan inte få en fortsättning på det liv vi hade innan Marcus olycka eftersom det är ett annat liv nu. Livet före och livet efter den 20 januari 2008. Så är det för oss.

För de allra flesta fortsätter livet och rullar på och så ska det vara. Det krångliga kan vara att visa varandra förståelse från våra olika utgångspunkter, där några finns i ett liv som rullar på och andra i ett liv som man försöker bygga ihop.


2 januari 2009 Tryggt och inbäddat eller förenat med viss risk?

Tänd gärna ett ljus för den du saknar Tänd ett ljus

Kommentarer
Postat av: Tojjan

Tack vare era texter om hur livet kan ta, och i ert fall tog, en hastig och öväntad vändning, får många andra en insikt i hur skört livet kan vara. Att det är här och nu som är viktigt, och att vänliga ord, uppriktiga gester och hopp om välmående är så enkla saker att mena men som kan betyda så mycket för den som får höra det...



Jag hoppas ni fortsätter att dela med er av er livserfarenhet under 2010 och att ni känner att det ni skriver är betydelsefullt!



God fortsättning till er med!

2010-01-04 @ 13:58:10
URL: http://www.tojjan.blogspot.com/
Postat av: Ingrid

Tack Viktoria!

Ibland känns det väldigt enkelt att skriva, orden måste bara ut. Skrivandet är också en del i sorgeprocessen och vi får möjlighet att se tillbaka på hur tankar, känslor och situationer såg ut i ett tidigare skede. På så sätt är skrivandet för vår egen del.

Om någon dessutom kan känna igen sig, få livsmod och känna att han/hon inte är ensam med att tänka på ett visst sätt så är det helt enkelt fantastiskt. Jag tror att det viktigaste är att inte hamna i isolering när livet har tagit en svår vändning. Det är lätt att känna sig isolerad i ett utanförskap där livet rullar på för alla "vanliga". Fast de "vanliga" finns nog sällan.

Kram!

2010-01-04 @ 15:08:15
Postat av: Mamma Cine

Hej

Vilka underbara vinterbilder, blir lite avundssjuk faktiskt. Visserligen har vi också lite mer vinter än vad vi brukar. Vi har nog haft minusgrader i tre veckor iallafall, det är inte vanligt.



Ja, nu är vi inne i ett nytt år och ni har några datum som kan vara tuffa framför er. Skickar varma och stora styrkekramar att de passerar lugnt och fridfullt. <3<3

"Jag gråter varje dag, ibland kommer det tårar också", ord från Olle Bergmans bok, säger så mycket tycker jag. Vår saknad och längtan kommer alltid att finnas hos oss, den lär vi oss att leva med så småningom. Och ju längre tiden går så blåser det in små virvlar med glädje, det är min förhoppning och tro, med våra pojkar såklart!!



<3<3 Mamma Cine

2010-01-04 @ 21:44:40
URL: http://tillminneavericlind.dinstudio.se
Postat av: Ingrid

Hej Cine!

Det är precis som du säger, det är många jobbiga datum som står för dörren just nu. Både Marcus födelsedag och tvåårsdagen av hans olycka. Så har det varit jul och nyår... Den känslomässiga orken håller på att ta slut. Kanske tål man då också mindre påfrestningar och är extra känslig för oförståelse. Ett sätt är att undvika konfrontationer så långt det är möjligt.



Jag försöker se efter det som ger mig glädje och försöker fokusera på det. Martinas entusiasm när hela köket ser ut som ett slagfält då hon bakat, en katt som kryper upp i knät och spinner eller när fågelbordet är fullt av fåglar som hittat just till vår tomt. Små stunder som skänker mig ett leende.



Stora kramar till dig Cine!!!

2010-01-05 @ 09:38:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0