4:e december

Vi hade besök av polisen idag. Det handlar om en del nya rutiner när det gäller identifiering av försvunna personer. Nya blanketter som ska fyllas i, DNA-prov på oss föräldrar mm.

Syftet är att det ska bli en smidigare och bättre hantering av alla dessa data och att det ska underlätta identifiering även då personer hittas i våra grannländer. Vi hjälper gärna till, allt som kan göra systemet mer lättarbetat är av godo.

Men det är mycket som är svårt att komma ihåg, redan nu. Bröt han höger eller vänster ben en gång i tiden? Var satt födelsemärket, på vilken arm? Hade han en klocka på sig? Några särskilda igenkänningstecken?

Det är så svårt att komma ihåg och man vill så gärna komma ihåg. Som om det på något sätt skulle hjälpa.


Den varma och öppna blicken var det allra bästa igenkänningstecknet.

Kommentarer
Postat av: Tina

Hej



Usch vilken historia detta är..blir alldeles konstig när jag läser. Har nu läst hela bloggen.



Jag undrar.. nu när det gått så lång tid ändå, hur letar man vidare? Är det ben man letar efter, kläder eller? tänkte för ju längre tiden går desto mindre chans är väl att hitta kroppen i helhet så att säga?Hur länge kan man leta efter en kropp i vattnet innan det inte finns någon kropp kvar? Förstår att det blir svårare och svårare att hitta honom ju mer tiden går.



Läste att han från Finland ni haft/har kontakt med hittat en männsika efter 27 år..helt otroligt och vilken lättnad för familjen då att äntligen få begrava den människan. Han verkar vara väldigt duktig på det han gör och jag hoppas hoppas ni kan få begrava er son också snart, få ett litet avslut. Måste vara fruktansvärt i det redan fruktansvärda att inte kunna begrava honom.



Hälsningar

Tina

2008-12-04 @ 19:54:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0