22 april
Konstigt nog så fortsätter vardagarna att rulla på vad som än händer. När tragedin kommit nära ens innersta så kliver man av vardagen en period. Det går inte att engagera sig i allt det triviala som hör vardagslivet till. Ändå är det det vanliga man saknar så mycket. Det vanliga livet där alla som man älskar finns kvar.
Hos oss finns tankarna hos dem som så nyligen drabbades av sorgen efter två människor. Den olycka som drabbade vår egen Marcus har kommit så nära igen. Kanske inte så konstigt eftersom det finns så många likheter. Små detaljer blir tydliga som om det vore alldeles nyss det hade hänt.
Den här gången finns vi själva i den maktlösa omgivningen som kanske kan stötta men aldrig lösa det huvudsakliga problemet. Att man vill ha sina älskade tillbaka.
Våren har tagit stora kliv framåt, men isen ligger kvar på Kågefjärden. Livsfarlig att beträda.
Hos oss finns tankarna hos dem som så nyligen drabbades av sorgen efter två människor. Den olycka som drabbade vår egen Marcus har kommit så nära igen. Kanske inte så konstigt eftersom det finns så många likheter. Små detaljer blir tydliga som om det vore alldeles nyss det hade hänt.
Den här gången finns vi själva i den maktlösa omgivningen som kanske kan stötta men aldrig lösa det huvudsakliga problemet. Att man vill ha sina älskade tillbaka.
Våren har tagit stora kliv framåt, men isen ligger kvar på Kågefjärden. Livsfarlig att beträda.
Kommentarer
Trackback
