Vårt Svenska försvar - Vår olycka

Jag är helt imponerad över min kära maka Ingrid som håller denna blogg vid liv. Noterbart är att det i huvudsak alltid är kvinnor som skriver och kommenterar - man kan fundera över varför.

Men det händer att även vi män funderar och skriver - denna gång har jag funderat över våra militära insatser i Afghanistan och som Terese Cristiansson på Expressen så förtjänstfullt reflekterat över.

Med anledning av detta har jag mejlat till henne, enligt följande:

''Hej Terese,


Tycker att dina artiklar om våra soldater i Afghanistan har varit lysande och belysande.


Vi spenderar mycket stora summor från stadskassan på vårt försvar, men vad får vi för pengarna - inte mycket. Man undrar hur det går till. Man drar ner och lägger ner men kostnaden är i stort sett oförändrad.


I Afghanistan blir bristerna så tydliga då vi måste prestera i skarpt läge.


Men bristerna här hemma i Sverige är ännu värre - tro mig vi vet. En fortsatt granskning av försvaret här i Sverige vore logisk och kanske ännu mer intressant.


Svenska soldater utför i huvudsak civila uppdrag utomlands och det borde vara självklart att så även sker här hemma. Historiskt har försvaret med sina stora resurser assisterat polis och räddningstjänst när vi drabbats av olyckor och katastrofer av olika slag. Det har gett oss ökad trygghet och kostnaden har belastat vår gemensamma stadskassa. Det är väl få gånger som vi ansett att försvarets pengar har använts på ett bättre sätt.


Idag har försvaret monterats ner och några resurser finns inte längre för att hjälpa polis och räddningstjänst. Det är nästan ingen i Sverige som känner till detta att vi har så begränsade resurser vid olyckor och katastrofer. Kostnadsansvaret har istället lagts på den lokala polismyndigheten som har begränsade ekonomiska resurser. Det är tur för Sverige att det är ovanligt med större katastrofer. Men det händer olyckor då vi som svenska medborgare behöver hjälp.


Vår olycka inträffade den 20 jan 2008 då vår son Marcus körde genom isen och försvann - vi har fortfarande inte hittat honom. Vi ringde polisen vid 8 tiden på kvällen och anmälde honom som försvunnen. Vi blev lovade en helikopter med värmekamera men den var upptagen i Kiruna. Vi fick då veta att det bara fanns en helikopter i hela norra Sverige och försvaret hade inga fler. De fick skicka en helikopter från Stockholm som dök upp vid 12 tiden - utan värmekamera. Dagen efter kom helikoptern med värmekamera från Kiruna men då var det för sent.


Polisen hjälpte oss att söka under 6 timmar sedan avskrevs ärendet då det inte fanns någon brottsmisstanke. Därefter har vi fått tjata till oss kortare punktinsatser. Själva har vi lagt ner mycket tid och resurser på privat sökande, både sommar och vinter. Det är tur att det finns så många underbara människor som hjälper till ideellt.


Visst är det konstigt att vi i dagens Sverige inte har mer resurser för räddning och eftersök? Här skulle militären kunna göra en samhällig nytta som då kan belasta vår gemensamma stadskassa.


Information finns även på vår blogg:


http://www.marcusminnesfond.blogg.se/ se under Kategorin Eftersök


Vår finske vän Reino från den finska stiftelsen Etsintäveneen har gjort ett fantastiskt jobb med att hjälpa oss. Han har hittat 109 personer som drunknat och ett program om honom i YLE var det näst mest sedda i Finland förra året. Vi hoppas SVT vill köpa in programmet och visa det också i Sverige.


Med förhoppning om att du skriver mer avslöjande artiklar om vårt Svenska försvar som nyttjas så ineffektivt.


Bästa Hälsningar


Leif Degerman''




Under 3 dagar gjorde dykare från I 19 en helt ovärderlig insats för oss med att försöka hitta Marcus kropp. Detta var möjligt tack vare privata kontakter, dykarnas empatiska engagemang och utan att de ställde några ekonomiska anspråk.



Per Landström (som hjälpt oss så många gånger) inte bara sågade isvakar han också såg till att polisen tog sitt ansvar att tillhandahålla skotrar för transport av dykare och utrustning.



HW - Hans Westerlund som tillsammans med många andra varit ett stort stöd och hjälp när vi behövde det som allra mest.


Kommentarer
Postat av: Pelle Bomb

-Hej Leif!



Vad vore vi utan våra kvinnor, som bl.a. håller denna sida dagsaktuell - vilket är MYCKET viktigt för att Marcus död inte ska falla i glömska och bli en siffra i statistiken.



Din artikel om försvaret och dess nytta till samhällstjänst är mycket intressant.

Våran generation var uppvuxen med ett invasionsförsvar där alla män skulle göra militärtjänst. I varje större stad fanns ett regemente som även kunde bistå räddningstjänst och polis vid bränder, olyckor & andra katastrofer.



Idag finns en liten spillra kvar av detta försvar, som skall kunna visas upp som funktionsdugliga enheter vid utlandstjänst, och de unga män och kvinnor som vill göra värnplikten får nu "kriga" om att få en av de få platser som finns att tillgå.

Möjligheten att få hjälp av försvaret till det civila samhället har under dessa år kraftigt reducerats.



Jag har inga åsikter om "skrotningen" av vårat försvar, bara pengarna kunde komma andra delar av samhället till nytta...



...men i dagsläget vet jag inte var besparingarna från förbandsnedläggningarna tog vägen ?



...men jag vet att försvarets stöd till det civila samhället reducerats kraftigt !



Mvh/ Per

2009-08-22 @ 18:41:26
Postat av: Viktoria

Hej Leif (och Ingrid och fröken M)!



Blir glatt överraskad av att det är Leif som skriver. Jättetrevligt! Och vilket toppen brev du skickat till Expressen. Som "gammal räv" i journalistsvängen vet jag att det är mycket uppskatta med läsarreflektioner. Ditt brev kommer att göra avtryck, det vet jag!



Jag hoppas att ni mår väl upp i norr och att ni fortfarande har den unika styrkan som enhet i sorgen kring Marcus. Jag tänker på er och vet att vi kommer at "språkas" mer under hösten.



Kramar

Viktoria

2009-08-28 @ 22:47:02
URL: http://www.tojjan.blogspot.com/
Postat av: Leif Degerman

Har nu fått svar från Terese på Expressen som nu har kommit hem från Afghanistan.



Hon svarar att vår information var mycket intressant och att hon hoppas att vi fortsätter informera henne om annat gällande detta.



Micke Olander skrev i gårdagens Expressen om att det saknades ambulanshelikoptrar i Afghanistan. Så jag mailade även till honom och svarade att det inte är så konstigt för det finns inga i Sverige heller.



/Leif

2009-08-29 @ 13:29:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0