Annandag jul = fem år efter tsunamin
För fem år sedan grumlades julfriden av helt obegripliga nyhetsinslag om en flodvåg som svept in över Sydostasien, bland annat över Thailand. Det tog ytterligare några dygn innan vi fick veta mer om vad som egentligen hade hänt. Mycket längre tid tar det att förstå. Men den här nyheten gick inte att skaka av sig.
Thailändarna gjorde allt de kunde för alla som var på plats i katastrofområdena. De kanske framför allt visade oss vägar att hantera förluster och möta sorgen. Alla som varit i Thailand har sett deras små andehus utanför bostäder, hotell och andra platser där människor vistas.
Andehusen är små minitempel, liknar faktiskt våra fågelhus lite grann, fast här är det de dödas själar som får omsorg i form av lite mat, dryck och omtänksamhet.
De dödas själar får vara kvar mitt ibland de levande människorna och det upplevs som helt naturligt, inte alls konstigt eller obehagligt. Sorgen får vara en del av livet, mitt i livet.
Idag finns en mycket läsvärd artikel i Expressen om Malin som förlorade tre av sina barn i tsunamin. Hon menar att det svåra är att välja livet, det är mycket enklare att smita undan. Hon avskyr också när folk säger "att livet går ju vidare". För det gör det inte, säger Malin, det är inte samma liv.
Läs artikeln på den här länken.
Malin Wesén berättar också på Nyhetsmorgon om sina upplevelser. Sevärt! Här är länken
Ljusballonger som skickades upp i Thailand för tre år sedan till minne av tsunamins offer. Detta var något som fascinerade vår Marcus. Han tog också den här bilden.
Tänd gärna ett ljus för den du saknar Tänd ett ljus
Thailändarna gjorde allt de kunde för alla som var på plats i katastrofområdena. De kanske framför allt visade oss vägar att hantera förluster och möta sorgen. Alla som varit i Thailand har sett deras små andehus utanför bostäder, hotell och andra platser där människor vistas.
Andehusen är små minitempel, liknar faktiskt våra fågelhus lite grann, fast här är det de dödas själar som får omsorg i form av lite mat, dryck och omtänksamhet.
De dödas själar får vara kvar mitt ibland de levande människorna och det upplevs som helt naturligt, inte alls konstigt eller obehagligt. Sorgen får vara en del av livet, mitt i livet.
Idag finns en mycket läsvärd artikel i Expressen om Malin som förlorade tre av sina barn i tsunamin. Hon menar att det svåra är att välja livet, det är mycket enklare att smita undan. Hon avskyr också när folk säger "att livet går ju vidare". För det gör det inte, säger Malin, det är inte samma liv.
Läs artikeln på den här länken.
Malin Wesén berättar också på Nyhetsmorgon om sina upplevelser. Sevärt! Här är länken
Ljusballonger som skickades upp i Thailand för tre år sedan till minne av tsunamins offer. Detta var något som fascinerade vår Marcus. Han tog också den här bilden.
Tänd gärna ett ljus för den du saknar Tänd ett ljus
Kommentarer
Postat av: Elin A
Ja den dagen minns jag med sorg i hjärtat. Satt och såg alla nyhetsprogram om vad som hade hänt och läste massa på nätet. Satt och grät över alla som inte klarat sig. Var dessutom mitt uppe i en skilsmässa med allt vad det innebär. Samtidigt fick en jag känner sitt första barn denna morgon.
Tänker på er! Många varma kramar Elin
Postat av: Matilda
5 år är ibland en lång tid.. idag känns det som om det var igår.
Postat av: Ingrid
Kan bara hålla mer er, dagen känns som om den var nyss. Händelser som berör starkt få en annan tideräkning.
/Ingrid
Trackback
