Du är inte ensam
Nästa fredag har det varit julafton. Av alla högtidsdagar under året så är julafton den dag som kanske allra mest förknippas med familjegemenskap. I våra familjer blir saknaden så påtaglig, som ett stort smärtande hål. För oss har det varit jobbigare dagarna innan en högtidsdag, födelsedag eller årsdag. När dagen har passerat har det åter varit möjligt att få lite andrum och vi har känt en viss lättnad över att ha klarat av den.
Förra julen var den första för oss som vi skulle ta oss igenom utan Marcus. I år vet vi att det gick, inte mycket mer. Tankarna går nu till alla er som har den första julen framför er. Du som troligen kämpar dig igenom minut för minut och anstränger dig för att försöka göra ditt bästa för alla runt omkring dig som faktiskt finns kvar. Jag hoppas att du framför allt är snäll mot dig själv och hittar stunder av lugn. Det behövs.
"Man vill ju inte förstöra för någon..." "Ska försöka vara glad så gott det går..."
Kanske är det jag själv som ställer de här kraven på mig. Troligen ingen annan. Men det är lätt hänt att vara hård mot sig själv och lägga stora tunga krav på sina axlar.
Människor runt omkring oss planerar för julen. Gläds och skapar förväntningar. I sammanhang där människor möts cirklar den frågan runt: - Hur ska ni fira jul? - Var ska ni vara? Det finns ett behov att redogöra för varandra om sitt julfirande. Det är svårt att vara med i den här typen av samtal och känna någon glädje. Det blir väldigt påtagligt att man inte besvarar de här frågorna ur samma känsloläge.
Förra julen kände jag mig väldigt ensam om att inte se fram emot julhelgen. Nu vet jag att det inte är så. Vi är, tyvärr, många som inte har våra barn med oss i livet och inte kan fira den jul vi önskar. Men som kommer att göra det bästa möjliga av den helg som komma skall.
Du är inte ensam.
Tänd gärna ett ljus för den du saknar Tänd ett ljus
Just i juletid tänker jag ofta ofta på er som mist det mest dyrbara i världen! Försöker att ha med mig det i vardagen och inte stressa så mycket. Bara vara med barnen och skämma bort dom med kärlek och inte en massa julklappar.
Önskar er en fridfull helg! Många varma kramar Elin
Hej Ingrid
Tack för dina fina ord om att inte vara ensam. För det är ensam jag känner mej om en högtid som jag alltid älskat. Så svårt att förstå sej själv när inga julkänslor infinner sej. Var är jag, vem är jag?
Vi har rymt ifrån två jular och nu först förstår jag att vi verkligen rymde ifrån de. Inget jag ångrar för det kändes då som en nödvändighet, ett måste för att orka andas överhuvudtaget.
Ska verkligen försöka tänka på att jag inte är ensam (tyvärr egentligen) och gå in och tända flera ljus för våra underbara barn som är där men ändå här med oss!!!
Många stora varma kramar ifrån vintervita Småland <3<3 Cine
Elin och Cine!
Det känns bra att läsa era omtänksamma kommentarer. Det är en styrka att kunna tänka som bägge ni två gör. Inte är det berg av paket barnen behöver. Inte är det heller konstigt att inga julkänslor av det gamla slaget infinner sig.
Jag tror vi ser den här kommande högtiden på samma sätt alla tre, vi vill ha lugn och frid och tid tillsammans med våra nära och kära. Det ska nog gå att ordna på något vis.
Kram Ingrid
