Historien om en hamster

Om man nyligen har börjat läsa den här sidan och vet att den handlar om sorg och saknad, är det fullt förståeligt om den här rubriken väcker förvåning. Ni som känt oss längre tid kan nog tänka er vad det handlar om.

Det handlar om den lilla dvärghamstern Silverfang som Marcus fick i 18-års present av sina kompisar. Och som enligt dessa givmilda unga herrar var en liten pojkhamster.

När det totalt ofattbara hade skett, att Marcus försvann nio dagar efter sin 18-års dag, var det ingen som de första dygnen tänkte på en liten hamster där nere på hans rum. Jo, några av Marcus vänner var där och matade den minns jag.

Då det gått en tid så ville vi i familjen göra det bästa möjliga för detta lilla djur. Det blev ett sätt att göra något för Marcus, kan man tänka så här en tid efteråt. Han hade tänkt att hamstern skulle få en kompis, så vi fullföljde den tanken. Vi köpte en ny liten hamsterpojke, vars kön noga kontrollerades, och som fick bo hos Silverfang. (En procedur som fick upprepas en gång pga en olycka.)
Nåväl, hamstrarna kom mycket bra överens, trots att vi blivit varnade för att det skulle kunna bli hemska slagsmål om det var två tillsammans.


Silverfang och Random

Det var verkligen harmoni i hamsterburen och vi tyckte att det kändes bra att kunna göra detta. Djur som hade det bra, och vi fick pyssla om Marcus husdjur.

En dag hördes nya små läten från det håll där buren stod. Ynkliga pip. Det var ungar i buren. Förvåningen var stor hos oss. Det var ju två pojkar...? Jodå, den nya hamstern var mycket riktigt en pojke, men 18-års presenten Silverfang var utan tvekan en flicka, eller mamma rättare sagt.

Nu var det full produktion och den ena kullen efter den andra avlöste varandra. Mitt arbetsrum såg ut som en djuraffär med hamsterburar högt och lågt. Vi försåg både kompisar och djuraffär med välmående hamsterungar. Sammanlagt 30 stycken!



Men ett hamsterliv är inte så långt, ca två år. Så blev även Silverfangs liv. Hon var först i buren och även sist. Nu ligger hon begraven med sin livskamrat Random. Buren är såld och pengarna insatta på Marcus minnesfond.

Ett tag fanns det en liten oro att det skulle kännas trist när den här kanalen till Marcus försvann. Men det handlade ändå om en hamster, och en som fick leva ett normallångt och ett ovanligt rikt liv. Dessutom är det ett litet djur vi aldrig kommer att glömma. Hur många hamstrar får det så?


Silverfang

PS Hoppas att ni som gav den här presenten förstår att ni har bidragit till många glada skratt i vårt hus. Precis när det behövdes som mest.

Klicka på texten: Tänd ett ljus Du kan vara anonym eller lämna signatur.

Kommentarer
Postat av: M

vad fint :)

2009-12-09 @ 22:20:58
URL: http://indivisible.blogg.se/
Postat av: Marie

Vilken fin liten berättelse.



Silverfang har för mig innan vi träffades varit en hjältemodig, snäll varg/hund som mina grabbar i perioder under sin uppväxt beundrade. Men sen vi träffades så har Silverfang i mina tankar också varit Marcus hamster, på samma sätt som Nancy är min Nisses katt, ett älskat husdjur.



En liten varelse för oss att ge en del av den kärlek och välvilja vi har i hjärtat.

2009-12-10 @ 18:18:47
URL: http://www.nilshjartat.dinstudio.com
Postat av: Ingrid

Det är något alldeles speciellt med det husdjur som ens barn har brytt sig om. Få ta hand om och slösa kärlek på, och det går att visa med konkreta handlingar. Pussa och krama något som går att ta på.

Kan erkänna att jag är mer kattmänniska än hamsterdiggare, men den här hamstern var ju alldeles speciell...



Kram!

2009-12-12 @ 16:29:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0