Första februari
En solig och fin vinterdag när Kågefjärden är full av liv. Skridskobanan, som är sex kilometer lång, är klar att använda och det är många som har tagit chansen att motionera en stund i solskenet. Det är skridskoåkare ute, några som promenerar eller åker spark. Många är också ute på skoterutflykter till öarna i fjärden.
Vi deltar en stund i de aktiviteter som bjuds. Åker skridskor tills fötterna värker. Men det är skönt att sedan gå ut till stillheten vid lyktan och passa på att tända i den. Det är också värmande att plocka ihop utbrunna marschaller som vi inte ställt dit själva.
Skridskobanan på Kågefjärden är klar att använda. Du kan läsa mer om den här.
Vi gick ut en stund till lyktan innan det mörknade. Något som även en del andra gjorde under dagen.
Vi deltar en stund i de aktiviteter som bjuds. Åker skridskor tills fötterna värker. Men det är skönt att sedan gå ut till stillheten vid lyktan och passa på att tända i den. Det är också värmande att plocka ihop utbrunna marschaller som vi inte ställt dit själva.
Skridskobanan på Kågefjärden är klar att använda. Du kan läsa mer om den här.
Vi gick ut en stund till lyktan innan det mörknade. Något som även en del andra gjorde under dagen.
Kommentarer
Postat av: Tojjan
Så olika vi ser på bilder. Min nioåriga son står bredvid mig när jag läser er blogg. Han tittar på bilderna och utbrister när han ser lyktan: Åh så fin. Vem har byggt den? Och hur bygger man en sådan?
Jag svarade att lyktan var ett isbygge, stod ute på en fjärd i de norra delarna av Sverige. Sonen utbrast förtjust igen: Där vill jag bo. Där är så vackert.
Jag ser ju på bilderna med ett annat öga. Men visst, bilderna är vackra! Kanske förklarar jag vid tillfälle vad lyktan står för. Just nu har han satt på TV:n och tittar på Nickelodeon...
Kramar Viktoria
Trackback