marcusminnesfond

Många av oss har turen att vara semesterlediga så här års. Alla behöver få tid för att stanna upp och få dagar då man gör just ingenting alls. Bara gå omkring och kanske också upptäcka något nytt. Ibland kan det vara självklarheter men man har bara inte tänkt på det tidigare.

Vi träffade på en svanfamilj häromdagen. De var visserligen väldigt vackra men bör med fördel betraktas på håll. Kommer man för nära få man se upp. Det var fascinerande att se hur föräldrarna gör allt de kan för att ungarnas tillvaro ska vara trygg. Allt de gör handlar om att värna om familjen; trygghet, mat osv. Inte alls olikt människors sätt att tänka. Försvara sina ungar med näbbar och klor och som förälder nästan slå knut på sig själv.

Idag begravde vi vår katt Emil. Också han en del av familjen men naturligtvis på ett helt annat sätt. Veterinären som obducerade katten berättade att han hade fått en kraftig smäll på vänster sida med bl a blödning i lungan. Kanske en påkörning här på vår lilla grusväg. Trist att inte chauffören gav sig till känna. Ännu mer trist att inte ha sin katt att krama om.


En tydlig markering av pappa svan att vi ska hålla oss på lagom avstånd.