21 mars

Nu har vårsolen och plusgraderna gjort sitt för att vintern ska ge med sig för den här gången. Fast nog vet vi här i norr att det kommer fler kalla dagar, mer snö och att den riktiga våren inte är här än på ett tag. Inte på de här breddgraderna.

Vi gick ut på isen idag och plockade ihop efter det som varit en minnesplats under två månader. Såg att isen var full av skoterspår kors och tvärs. Förra året var isarna mer osäkra och Marcus olycka låg nära i tid. Då fanns det i stort sett inga skoterspår alls. I år är isen inne i fjärden tjockare och kanske bleknar också minnet av olyckan.

Vi ska absolut fortsätta njuta av vårsolen på isarna, bara vi har isdubbar, sällskap och tagit reda på isförhållandena.


Lyktan har fått ge med sig för vårsolen. En minnesplats som följer årstiderna.


Rosorna från vännen Robin är i stort sett oförändrade. Som vänskapen.

Kommentarer
Postat av: Tojjan

Minnet bleknar möjligen men glömt blir det aldrig. Alla vänner till er och Marcus kommer att ha en vaksam tanke i bakhuvudet då de ger sig ut på isarna. Jag tror att vi registrerar sådant automatiskt, att vi blir lite varsammare med att utmana naturens skapelser.



Rosen som legat vid minnesplatsen är vacker. Symboliskt att den bevarats så väl under vintern. Även om årets lykta smälter för vårsolens strålar, finns ett ömhetsbevis för vad Marcus betydde kvar.

(usch, det var nog första gången jag skrev i dåtid om honom...svårt att ta, även för mig som bara på avstånd och i efterhand fått ta del av hans och ert liv).



//kram Viktoria

2009-03-24 @ 10:27:35
URL: http://tojjan.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0