18 år

Idag är det 18 år sedan Marcus blev storebror. Han var då 1 år och 4 månader gammal. En mycket ung men också mycket omtänksam storebror. Missade aldrig lillasysters födelsedag. Han skulle varit först att gratulera idag.

Lillasyster Martina behövde opereras som nyfödd. Vi åkte ambulansflyg och fick sedan också hjälp av skickliga kirurger. Just då kändes det som det värsta som kunde hända. Hur skulle man som förälder klara detta? Naturligtvis var det en prövning men allt gick ändå bra.

Martina fick ha sin storebror kvar i livet i 16 år och 8 månader. Det är alldeles för kort tid, man behöver sin storebror så mycket längre. Hur klarar man då detta som syster och förälder? Svårt att säga vad som är att klara av något. Allt  man kan göra är att ta en liten bit i taget. Det finns inga genvägar, det går inte att gömma sig och det går inte heller att hoppa över sorgens alla steg. Men det är viktigt att ta tag i de minnen som skänker glädje.


Tidig höst 1996 och ett ögonblick som sprider glädje.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Det är verkligen känslosamt att vara inne och läsa er blogg. Den är på något vis så ärlig, stark, gripande, öppenhjärtig, ja listan kan göras lång. Men jag kan nog tala för många när jag säger -den lämnar nog ingen oberörd. Jättefin bild.

kramar

2009-05-13 @ 21:09:09
Postat av: Eva W

Hälsa och gratulera er fina Martina på 18-årsdagen. Det är sant att man behöver sina syskon mycket längre än knappt 17 år. Syskon är det ju meningen att man ska ha hela livet.



Kramar till er alla

2009-05-13 @ 22:07:37
Postat av: Eva

Stor grattiskram till Martina på 18årsdagen !!

Jag hoppas att hon känner att Storebror finns i närheten trots allt....

2009-05-15 @ 13:16:39
Postat av: Elin

Åh så fin bild, ni är hur söta som helst! Vilket fint minne.

Kram

2009-05-31 @ 19:05:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0