18 oktober
Den ena fina höstdagen avlöser den andra och vi upptäcker att det faktiskt händer många positiva saker, trots allt. Möten med människor, äkta samtal och fina stunder ute i solen där den höga höstluften är lätt att andas in. Vi har upptäckt att vi ofta kommer direkt till äkta och givande samtal numera. När livet såg annorlunda ut, före Marcus olycka, tog nog diskussionerna många och långa krokar innan vi pratade livsfrågor med andra människor i vår omgivning.
Ändå kryper en olustig tanke in på skinnet. Tiden för Skatteverkets behandlingstid av vår ansökan om dödförklaring gick ut den 16 oktober. De skulle höra av sig fortlöpande under behandlingstiden och berätta vad som händer och sker. Vi har inte hört ett ljud. Vad som händer just nu vet vi alltså inte. Blir det avslag? Kommer Marcus att dödförklaras? Hur reagerar man när man får ett besked, vad det än blir? Det kan ju ändå aldrig bli ett positivt besked.
Den höga och klara höstluften...
...skuggas ibland av tankarna på beslut som aldrig kan bli positiva.
