Saknaden, ständigt närvarande
Någon frågar: Känns det enklare nu när det har gått en tid? Svaret är inte så enkelt. Det finns saker som har blivit enklare att göra, men inget förändrar saknaden. Den är ständigt närvarande och blir absolut inte mindre. Hur skulle den kunna bli mindre? Den frågan finns nog inget bra svar på.
Ibland kan jag se dig i ögonvrån, i en folkmängd eller på en plats där du brukade vara. Haja till en sekund och sedan inse att ögat lurade mig.
hej vill bara sända en varm kram i höstmörkret.Har själv stor saknad efter min son Mikael som förolyckades i en trafiolycka i maj ,Han skulle ha fyllt 18år nu i oktober.Jag har nog fyllt ett hav med mina tårar.Saknaden är så stor.så smärtsam.Hur svårt det är vid alla helger som kommer,Jag känner igen att man söker i mängde om Mikael finns där med sitt varma skratt.förlåt vill bara skriva till någon som förstår ,man ältar varför hela tiden.
Hej!
Jag blir glad att du skriver några rader här om din stora saknad och längtan. Att du ger dettta förtroende.
Det gör så obeskrivligt ont att mista ett barn. Jag har också mist mina föräldrar och sörjde dem länge, även nu. Men det går inte att jämföra med att förlora ett barn som är på väg ut i livet.
Hör av dig igen om du vill t ex [email protected]
Kram Ingrid
