1 september
Almanackan försöker övertyga om att det är höst nu. September är visserligen en höstmånad men det har snarare varit en av de där hundra sommardagarna idag. Varmt och skönt.
Hösten brukar vara en nystart för många, kanske ett nytt skolår eller nya projekt på jobbet. Det fladdrar förbi en tanke om vad Marcus skulle ha gjort om han varit kvar i livet. Hade han jobbat, pluggat, gjort lumpen eller kanske rest någonstans? Just de här tankarna på hur det skulle kunnat vara kommer nog alltid att finnas kvar och bli mer eller mindre tydliga i olika situationer. Det går inte att låta bli att undra.
En bild från 1 september 2008
Hejsan,
Jag har läst er blogg nu till och från sedan starten och även följt sökandet efter Marcus genom media och ville bara skriva några ord. Riktigt vad jag vill säga vet jag inte. Men jag heter i alla fall Emma och jag är 24 år.
Er förlust har påverkat mig enormt, och jag tror det beror på att det hände så "nära". När någon svensk i krig dör, eller olyckor utomlands (eller bara i södra sverige för den delen) känner jag sällan någonting, inte i samma utstäckning i alla fall. Men det här, hur många gånger har jag och mina kompisar, släktingar, familj etc. inte varit ute och kört skoter? Olyckor händer så lätt och jag kan nog aldrig förstå det ni går igenom men jag vill att ni ska veta att det finns folk som är tacksamma för att ni orkar skriva om det och dela med er av era tankar.
Emma
Tack Emma för din kommentar!
Det är roligt att höra av er läsare (men absolut inga krav)och få höra hur ni upplever det ni läser.
För oss är det ett bra sätt att dela med sig av sina tankar och det är många som känner igen sig. Det är nog viktigt, att se att andra kan tänka och känna som en själv.
Kram Ingrid