Studentexamen
Vi har kunnat glädjas åt att vi kunde glädjas. Det kan låta märkligt med det uttalandet, men hos alla som förlorat någon för tidigt finns säkert en förståelse. Det är ingen självklarhet att kunna vara glad då det förväntas att man ska vara det. Men det är en lycka när det händer.
Martina med klasskamrater i firandets stund.
Tänd gärna ett ljus igen i vår ljusgrupp! Klicka på Tänd ett ljus
Jag tänker varje dag på just studenten, nu i dessa tider. Att vi pratat om det hemma, barnen har fått se mina studentbilder etc. Min son såg fram emot det trots att han bara var 10 år..Och nu när jag ser alla lyckliga som tar examen känner jag sådan sorg över att han inte kommer att ta studenten, att han inte kommer vara med på sin brors som skulle infalla 2 år efter sin egen. Som du säger...det är ingen själjvklarhet att vara glad, men välsignat om man kan vara det...
Det är så oändligt många högtider, firande och minnesdagar som möter oss i livet. Dagar som tidigare var kopplade till glädje, men som nu kan vara en kamp att ta sig igenom.
Kram till dig Maria!
Hej Ingrid
Det är verkligen glädje när det gäller student. Alla dessa ungdomar som bara sprudlar av en glädje som smittar av sej på alla runt omkring. Först bal, där alla är så vackra, en kväll för varje skola. Sen denna galna studentvecka som vi har, varje skola har sin student så det blir firande i två veckor för ungdomarna. Härlig tid men så trötta vi blir...föräldrarna alltså.
Samtidigt så har man en saknad brevid sej, undrar och tänker mycket på hur det kunde har varit.
Många sommarkramar - tror att ni däruppe har mer sommar än vi här, njut av den! <3<3 Cine
Håller verkligen med dig Cine om att tröttheten kommer efter en intensiv studentvecka. Det är så härligt med all glädje och framför allt att se sin egen dotter vara lycklig och glad.
Vi är alla mycket medvetna om att en i familjen saknas i det här firandet. Någonstans känner jag att han i alla fall är med oss. Det finns en närvaro i våra tankar.
Stora kramar till dig och din familj!
