marcusminnesfond

Ute vid Kåge hamn ligger några blommor i snön. En födelsedagsbukett från Marcus barndomsvän Frida med familj. Tänk att några blommor kan bli så vackra! Så fyllda med mänsklig värme.

Det första som syntes på himlen under födelsedagskvällen var en ljusballong som svävade ut i mörkret. Vet inte varifrån den kom eller varför den hade tänts, men det var en mycket fin känsla att få se den. Vi har beställt flera Khom Loy-lyktor inför den 20 januari. Det är en högtidlig stund varje gång man lyckats tända en sådan och se den sväva iväg i mörkret. Det blåser väldigt ofta där ute vid havet så det kan vara en kamp innan vi lyckas få eld i lyktan och mången gång har försöken misslyckats. Khom Loy finns att beställa på den här länken

Jul, nyår, födelsedag och olycksdagen är verkligen en lång rad av smärtsamma datum att ta sig igenom. Det går på något sätt men det är ansträngande och tröttheten kan ibland bli total. En viss lättnad då ett datum passerats kan vi känna och vi hämtar andan inför nästa, den 20 januari. Kanske kommer det alltid att kännas så här, kanske kan anspänningen förändras då många år har gått. Förändras men inte försvinna.

Tänker på de ord forskaren Dagfinn Winje sa innan han avslutade sin föreläsning: "Sorgen förändras, men den blir aldrig mindre." Sorgen är en del av vårt liv och vi kan aldrig vända den ryggen.


En födelsedagsbukett till Marcus.

Tänd gärna ett digitalt ljus igen i vår ljusgrupp! Klicka på  Tänd ett ljus