Två år och nio månader
Ser på bilden av Marcus och känner hur värmen från hans ögon fyller hjärtat. Det har inte alltid varit lätt att titta på bilderna vi har av honom. Det kan göra ont att se på dem, samtidigt som de ger en sådan glädje och värme. Glad att vi har så många bilder men smärtsamt att vi aldrig kan fotografera honom igen.
Jag hörde en berättelse av en pappa som förlorat sin son för några år sedan. Han berättade om en granne som kommit till honom några år efter dödsfallet och menat att föräldrarna borde känna glädje och lycka över den tid de trots allt haft med sin son. "Gläds över den ni hade honom hos er" sa grannen.
Samme granne återkom vid ett annat tillfälle och ville tala om hur bra hans företag gick, hur mycket han tjänat på aktier och hur bra livet var för hans del. Pappan som förlorat sin son försökte naturligtvis glädjas med sin granne över hans ekonomiska framgångar.
Det gick sedan ytterligare några år och den tidigare välbeställde grannen hade råkat ut för en ekonomisk krasch. Aktierna hade rasat och företaget låg på ruinens brant. Nu sa pappan som förlorat sin son till grannen: "Hur var det nu du sa till mig... Du måste vara glad över den tid då du var rik. Gläds åt den lyckliga tid du hade då. För din del är det också möjligt att åter igen bygga upp din ekonomi."
Naturligtvis är vi oerhört glada över den underbara tid vi hade vår Marcus här på jorden, men vi vill så innerligt gärna ha honom här även nu.
Vår fina Marcus sommaren 2007.
Tänd gärna ett ljus igen i vår ljusgrupp! Klicka på Tänd ett ljus
Jag hörde en berättelse av en pappa som förlorat sin son för några år sedan. Han berättade om en granne som kommit till honom några år efter dödsfallet och menat att föräldrarna borde känna glädje och lycka över den tid de trots allt haft med sin son. "Gläds över den ni hade honom hos er" sa grannen.
Samme granne återkom vid ett annat tillfälle och ville tala om hur bra hans företag gick, hur mycket han tjänat på aktier och hur bra livet var för hans del. Pappan som förlorat sin son försökte naturligtvis glädjas med sin granne över hans ekonomiska framgångar.
Det gick sedan ytterligare några år och den tidigare välbeställde grannen hade råkat ut för en ekonomisk krasch. Aktierna hade rasat och företaget låg på ruinens brant. Nu sa pappan som förlorat sin son till grannen: "Hur var det nu du sa till mig... Du måste vara glad över den tid då du var rik. Gläds åt den lyckliga tid du hade då. För din del är det också möjligt att åter igen bygga upp din ekonomi."
Naturligtvis är vi oerhört glada över den underbara tid vi hade vår Marcus här på jorden, men vi vill så innerligt gärna ha honom här även nu.
Vår fina Marcus sommaren 2007.
Tänd gärna ett ljus igen i vår ljusgrupp! Klicka på Tänd ett ljus
Balans i tillvaron
Vi befinner oss mitt i höstterminen och vardagen snurrar på i ett högt tempo. Mycket ska fungera, almanackor är fulltecknade och det krävs planering för att hinna med praktiska och nödvändiga vardagssysslor. Under lediga helgdagar behövs tid för återhämtning inför nästa arbetsvecka.
Vi behöver tid för att knyta ihop då och nu, tid för reflektion om det som varit och planering för det som ska komma. Vi behöver också vara närvarande i nuet.
Då hjulen snurrar fort är det svårt att hitta tid för reflektion, uppleva den längtan och kärleksfyllda sorg som för alltid bor inom mig. I tankarna och planeringen handlar det mycket om var jag är på väg. Vad som ska hända härnäst. Jag upptäcker att det blir en obalans.
De här tankarna har jag tänkt tidigare, behovet av att gå på två ben. Det ena i det liv som varit, det andra benet i det liv som pågår nu och vägen framåt. Den norske forskaren Dagfinn Winje påpekade också det väsentliga i att ha alla dessa delar med i sitt liv för att finna helhet. Han menar att det liv som fanns innan sorgen kom nära, ska knytas ihop med den dag då livet tog en vändning och sedan bindas samman med det det liv och den jag är idag. Vårt liv är en sammanhängande berättelse. Han menar också att om du ger en människa tid att prata om sitt förflutna, så stärks människan framtid.
Kanske är hösten en årstid när allt det här sker. Vi har den nyss gågna sommaren i färskt minne, vi ser hur den sakta försvinner och känner samtidigt en förvissning om att en ny och annan sommar kommer till oss igen. I saknaden finns också ett hopp.
Hösten är här definitivt och de sista löven faller snart.
En bild från Kågefjärden den 17 oktober 2010. En vy som alltid ger oss blandade känslor. Det är vackert men mycket, mycket tragiskt att se ut över det här vattnet.
Solen kan fortfarande värma lite, men vintern smyger sig på.
Tänd gärna ett ljus igen i vår ljusgrupp! Klicka på Tänd ett ljus
Vi behöver tid för att knyta ihop då och nu, tid för reflektion om det som varit och planering för det som ska komma. Vi behöver också vara närvarande i nuet.
Då hjulen snurrar fort är det svårt att hitta tid för reflektion, uppleva den längtan och kärleksfyllda sorg som för alltid bor inom mig. I tankarna och planeringen handlar det mycket om var jag är på väg. Vad som ska hända härnäst. Jag upptäcker att det blir en obalans.
De här tankarna har jag tänkt tidigare, behovet av att gå på två ben. Det ena i det liv som varit, det andra benet i det liv som pågår nu och vägen framåt. Den norske forskaren Dagfinn Winje påpekade också det väsentliga i att ha alla dessa delar med i sitt liv för att finna helhet. Han menar att det liv som fanns innan sorgen kom nära, ska knytas ihop med den dag då livet tog en vändning och sedan bindas samman med det det liv och den jag är idag. Vårt liv är en sammanhängande berättelse. Han menar också att om du ger en människa tid att prata om sitt förflutna, så stärks människan framtid.
Kanske är hösten en årstid när allt det här sker. Vi har den nyss gågna sommaren i färskt minne, vi ser hur den sakta försvinner och känner samtidigt en förvissning om att en ny och annan sommar kommer till oss igen. I saknaden finns också ett hopp.
Hösten är här definitivt och de sista löven faller snart.
En bild från Kågefjärden den 17 oktober 2010. En vy som alltid ger oss blandade känslor. Det är vackert men mycket, mycket tragiskt att se ut över det här vattnet.
Solen kan fortfarande värma lite, men vintern smyger sig på.
Tänd gärna ett ljus igen i vår ljusgrupp! Klicka på Tänd ett ljus
Febe-dagen i Kista
Föräldraförening Febe, en förening för oss föräldrar som förlorat barn, har haft den årligen återkommande Febe-dagen i Kista. Jag hade förmånen att få vara där. Möta andra föräldrar från hela vårt land som upplevt den svåra förlusten av ett barn. Lyssnat på en föreläsning av den norske forskaren och professorn Dagfinn Winje. Varit med om en vacker konsert med kören Järva röster och sett ljus tändas för våra saknade barn.
På samma gång som den livssituation jag befinner mig i blir påtaglig, stark, så fylls jag också av mycket ny energi bland alla andra föräldrar. Samtalen blir äkta, taket högt och vetskapen om att det finns fler än jag som vandrar en väg vi inte valt. Vi tar små steg framåt på en väg vi aldrig ville gå och det är skönt att inte gå där ensam.
Läs gärna på www.febe.net om du vill veta mer om föreningen.
Ljusen som tändes för våra älskade barn.
"Sorgen förändras men den blir inte mindre." Dagfinn Winje
Tänd gärna ett ljus igen i vår ljusgrupp! Klicka på Tänd ett ljus
På samma gång som den livssituation jag befinner mig i blir påtaglig, stark, så fylls jag också av mycket ny energi bland alla andra föräldrar. Samtalen blir äkta, taket högt och vetskapen om att det finns fler än jag som vandrar en väg vi inte valt. Vi tar små steg framåt på en väg vi aldrig ville gå och det är skönt att inte gå där ensam.
Läs gärna på www.febe.net om du vill veta mer om föreningen.
Ljusen som tändes för våra älskade barn.
"Sorgen förändras men den blir inte mindre." Dagfinn Winje
Tänd gärna ett ljus igen i vår ljusgrupp! Klicka på Tänd ett ljus
Ett citat
En vän till oss skickade ett citat ur Håkan Nessers bok som heter Maskarna på Carmine Street. Den handlar om en familj vars dotter blivit bortrövad. Ett stycke hade hon läst flera gånger och tänkte då på Marcus. Jag svarade att det är så här jag ofta tänker också. Visste inte att någon annan tänker ungefär samma tanke.
Här är citatet:
Jag läste en bok om en mycket gammal själ som skickades ned till jorden en sista gång, trots att den bara hade ett mycket litet antal år kvar, trots att den måste ta med sig ett barn tillbaka till himlen. Men själen bad envetet om att ändå få göra en sista resa och till slut gick vår herre med på saken. Att sprida lycka och glädje under en begränsad tid måste ju ändå vara bättre än att inte sprida det över huvudtaget. Sarah hade trots allt funnits. Hon hade skänkt oss mening och tillfredsställelse och glädje under ett fåtal år. Hon hade varit ett lyckligt barn. Hade det varit bättre om hon aldrig blivit född?
Håkan Nesser
Tänd gärna ett ljus igen i vår ljusgrupp! Klicka på Tänd ett ljus
Här är citatet:
Jag läste en bok om en mycket gammal själ som skickades ned till jorden en sista gång, trots att den bara hade ett mycket litet antal år kvar, trots att den måste ta med sig ett barn tillbaka till himlen. Men själen bad envetet om att ändå få göra en sista resa och till slut gick vår herre med på saken. Att sprida lycka och glädje under en begränsad tid måste ju ändå vara bättre än att inte sprida det över huvudtaget. Sarah hade trots allt funnits. Hon hade skänkt oss mening och tillfredsställelse och glädje under ett fåtal år. Hon hade varit ett lyckligt barn. Hade det varit bättre om hon aldrig blivit född?
Håkan Nesser
Tänd gärna ett ljus igen i vår ljusgrupp! Klicka på Tänd ett ljus
Sommarens sista ros
Vi har stängt sommarstugan för säsongen. Bommat igen, tömt blomkrukor, ställt in trädgårdsmöbler, stängt av vatten mm. Det känns alltid lite vemodigt när de här sysslorna ska göras. Så länge tills nästa sommar.
Jag fick syn på en ros i full blom nere på stranden. Tyckte den var så vacker där den kämpade i vinden och mot den sjunkande temperaturen. Den blomstrar och slår ut trots att chanserna till någon längre blomning är ganska små.
Kanske är det så här jag försöker tänka. Hitta något vackert och som gör gott just nu, idag, så att tankarna får vila i det som är positivt. Positiva tankar förändrar inte situationen, ingen av de döda jag älskar kommer tillbaka, men sorgen blir så mycket lättare att bära. Det är klokt att göra det lite lättare för sig själv, om man kan.
Jag tycker att jag ser det här positiva i en ensam ros på stranden.
3 oktober 2010
Tänd gärna ett ljus igen i vår ljusgrupp! Klicka på Tänd ett ljus
Jag fick syn på en ros i full blom nere på stranden. Tyckte den var så vacker där den kämpade i vinden och mot den sjunkande temperaturen. Den blomstrar och slår ut trots att chanserna till någon längre blomning är ganska små.
Kanske är det så här jag försöker tänka. Hitta något vackert och som gör gott just nu, idag, så att tankarna får vila i det som är positivt. Positiva tankar förändrar inte situationen, ingen av de döda jag älskar kommer tillbaka, men sorgen blir så mycket lättare att bära. Det är klokt att göra det lite lättare för sig själv, om man kan.
Jag tycker att jag ser det här positiva i en ensam ros på stranden.
3 oktober 2010
Tänd gärna ett ljus igen i vår ljusgrupp! Klicka på Tänd ett ljus
