marcusminnesfond

Nu har vi skickat ut nyckelringar till er som beställt sådana och även meddelat er adress. Ni som fortfarande väntar kan meddela oss adressen på [email protected]

Kostnaden är 65 kronor/nyckelring och pengarna går direkt till Etsintävenes arbete med att söka efter drunknade personer. Vi kan garantera att det är mycket väl använda pengar. Och som sagt, nyckelringen med inbyggd lampa är bra så här års när höstmörkret kommer smygande. 

''Hej Terese,

Tycker att dina artiklar om våra soldater i Afghanistan har varit lysande och belysande.

Vi spenderar mycket stora summor från stadskassan på vårt försvar, men vad får vi för pengarna - inte mycket. Man undrar hur det går till. Man drar ner och lägger ner men kostnaden är i stort sett oförändrad.

I Afghanistan blir bristerna så tydliga då vi måste prestera i skarpt läge.

Men bristerna här hemma i Sverige är ännu värre - tro mig vi vet. En fortsatt granskning av försvaret här i Sverige vore logisk och kanske ännu mer intressant.

Svenska soldater utför i huvudsak civila uppdrag utomlands och det borde vara självklart att så även sker här hemma. Historiskt har försvaret med sina stora resurser assisterat polis och räddningstjänst när vi drabbats av olyckor och katastrofer av olika slag. Det har gett oss ökad trygghet och kostnaden har belastat vår gemensamma stadskassa. Det är väl få gånger som vi ansett att försvarets pengar har använts på ett bättre sätt.

Idag har försvaret monterats ner och några resurser finns inte längre för att hjälpa polis och räddningstjänst. Det är nästan ingen i Sverige som känner till detta att vi har så begränsade resurser vid olyckor och katastrofer. Kostnadsansvaret har istället lagts på den lokala polismyndigheten som har begränsade ekonomiska resurser. Det är tur för Sverige att det är ovanligt med större katastrofer. Men det händer olyckor då vi som svenska medborgare behöver hjälp.

Vår olycka inträffade den 20 jan 2008 då vår son Marcus körde genom isen och försvann - vi har fortfarande inte hittat honom. Vi ringde polisen vid 8 tiden på kvällen och anmälde honom som försvunnen. Vi blev lovade en helikopter med värmekamera men den var upptagen i Kiruna. Vi fick då veta att det bara fanns en helikopter i hela norra Sverige och försvaret hade inga fler. De fick skicka en helikopter från Stockholm som dök upp vid 12 tiden - utan värmekamera. Dagen efter kom helikoptern med värmekamera från Kiruna men då var det för sent.

Polisen hjälpte oss att söka under 6 timmar sedan avskrevs ärendet då det inte fanns någon brottsmisstanke. Därefter har vi fått tjata till oss kortare punktinsatser. Själva har vi lagt ner mycket tid och resurser på privat sökande, både sommar och vinter. Det är tur att det finns så många underbara människor som hjälper till ideellt.

Visst är det konstigt att vi i dagens Sverige inte har mer resurser för räddning och eftersök? Här skulle militären kunna göra en samhällig nytta som då kan belasta vår gemensamma stadskassa.

Information finns även på vår blogg:

http://www.marcusminnesfond.blogg.se/ se under Kategorin Eftersök

Vår finske vän Reino från den finska stiftelsen Etsintäveneen har gjort ett fantastiskt jobb med att hjälpa oss. Han har hittat 109 personer som drunknat och ett program om honom i YLE var det näst mest sedda i Finland förra året. Vi hoppas SVT vill köpa in programmet och visa det också i Sverige.

Med förhoppning om att du skriver mer avslöjande artiklar om vårt Svenska försvar som nyttjas så ineffektivt.

Bästa Hälsningar

Leif Degerman''




Under 3 dagar gjorde dykare från I 19 en helt ovärderlig insats för oss med att försöka hitta Marcus kropp. Detta var möjligt tack vare privata kontakter, dykarnas empatiska engagemang och utan att de ställde några ekonomiska anspråk.



Per Landström (som hjälpt oss så många gånger) inte bara sågade isvakar han också såg till att polisen tog sitt ansvar att tillhandahålla skotrar för transport av dykare och utrustning.



HW - Hans Westerlund som tillsammans med många andra varit ett stort stöd och hjälp när vi behövde det som allra mest.

Många av oss har turen att vara semesterlediga så här års. Alla behöver få tid för att stanna upp och få dagar då man gör just ingenting alls. Bara gå omkring och kanske också upptäcka något nytt. Ibland kan det vara självklarheter men man har bara inte tänkt på det tidigare.

Vi träffade på en svanfamilj häromdagen. De var visserligen väldigt vackra men bör med fördel betraktas på håll. Kommer man för nära få man se upp. Det var fascinerande att se hur föräldrarna gör allt de kan för att ungarnas tillvaro ska vara trygg. Allt de gör handlar om att värna om familjen; trygghet, mat osv. Inte alls olikt människors sätt att tänka. Försvara sina ungar med näbbar och klor och som förälder nästan slå knut på sig själv.

Idag begravde vi vår katt Emil. Också han en del av familjen men naturligtvis på ett helt annat sätt. Veterinären som obducerade katten berättade att han hade fått en kraftig smäll på vänster sida med bl a blödning i lungan. Kanske en påkörning här på vår lilla grusväg. Trist att inte chauffören gav sig till känna. Ännu mer trist att inte ha sin katt att krama om.


En tydlig markering av pappa svan att vi ska hålla oss på lagom avstånd.

Det kan göra gott att lägga både blicken och tanken på sådant som är vackert. Den dagsaktuella dikten av Kajenn är värd att läsas.

Att läsas första juni

Var glad min själ, åt vad du har nu har du hundra sommardar,
och detta är den första.
När solens lopp sin ände tar så har du nittionio kvar,
och någon blir den största.
Giv noga akt på var du står, i morgon är med ens i går,
det går så fort att vandra.
Lägg märke till att vad du får, är hundra sommardar per år.
I morgon är den andra.

Kajenn

För er som bor i de södra regionerna i vårt land kan vi berätta att det är vår även här. Ser att det handlar mycket om is och snö på tidigare bilder. Visserligen ligger det kvar en och annan snöhög här och där men det gäller att lägga blicken på det som känns positivt istället, t ex blommor.

Åker man mellan Umeå och Skellefteå påminner vissa sträckor om en safariresa. Massor av olika fågelarter, t ex tranor, svanar, storspovar, tofsvipor och olika gäss har kommit hit och är redo för sommaren. Det är mäktigt att se hur naturen är beredd att fortsätta med sina växlingar. Vad som än händer.


Ett vårtecken den 29 april 2009.