För korta liv

Vi gjorde en förfärlig upptäckt idag. Ute på stugtomten låg vår älskade katt Emil död. Vi vet inte varför men hoppas att veterinären kan hjälpa oss att reda ut orsaken.

Tänker på denna lilla katt som försökt trösta oss i jobbiga stunder efter Marcus försvinnande. Gosat, puffat på oss och försökt göra allt som står i ett djurs makt för att muntra upp oss. Kommer också ihåg resan på midsommardagen för fem år sedan då Marcus, Martina och jag hämtade denna ögonsten hem till familjen. Vilken lycka!

Somliga här på jorden får alldeles för korta liv. Vi ville ha er kvar så mycket längre tid.


Sommaren 2004 när Marcus och nyinskaffade ögonstenen Emil tar sig en vilopaus.

Kommentarer
Postat av: Ylva

Hej Ingrid! Tack för kommentaren på vår Gabriels minnesblogg (det var visserligen ett tag sedan). Visst är världen liten men jag har ju följt er blogg med särskilt intresse när jag såg var ni bodde. Jag längtar upp till de ljusa sommarnätterna men den här sommaren är min man sjuk, vårdas hemma nu men kan inte resa någonstans. Nästa sommar hoppas jag vi åker upp. Vad tråkigt med er katt!! Väldigt fin bild på Marcus och katten. Kram, Ylva

2009-07-23 @ 16:52:06
URL: http://minsgabbe.blogspot.com
Postat av: Elin A

Vad tråkigt med er katt! Hoppas veterinären kan hjälpa er att få svar.

Tänker på er! Många varma och regniga kramar från Elin i Skåne.

2009-07-23 @ 20:10:22
Postat av: Ingrid

Hej Elin och Ylva!

När man blir ledsen för att en katt dör är naturligtvis en helt annan sorg än efter en människa. Det handlar om så olika saker.

Vad vi har lärt oss under de 18 månader som gått är att man måste få släppa fram det man känner. Det är inte farligt att vara ledsen och den känslan behöver inte jagas bort direkt.

Jag har varit med om att djur har dött förut, kommer ihåg hur ledsen jag var (särskilt som barn) och kommer också ihåg att det gick ganska fort att hämta sig från tårarna. Ibland kom också ett nytt djur in i bilden. Inte som en ersättning men som en ny glädje. Det är nog det som är en av de största skillnaderna mellan människor och djur. Det går inte att skaffa en ny anhörig.



Kram till er och tack för era omtankar!

Ingrid



2009-07-24 @ 13:22:15
Postat av: ingela

På väg hem från jobbet men först en titt i bloggen om Marcus och då blir jag alltså varse att Emil inte längre finns!! Hu vad tråkigt!! Denna magnifika häxkatt och fantastiska beröringsterapeut!! Senast när jag och Adele var på besök visade han ju prov på sin sociala begåvning! Tros varm och kärleksfylldkraaaaaaaaaam

Tant Ingal

2009-07-24 @ 18:12:29
Postat av: Anonym

En katt är en katt.

2009-08-12 @ 19:21:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0