En tur med havskajak
Vi har paddlat havskajak, i fyra timmar, tillsammans med Carro och Emil och kunnat gå in och titta närmre på den viken. Armarna är trötta nu, men det känns ändå bra att vi har fått tillfälle att undersöka Grytsundet.
I morgon kommer polisens sökhundar och vi hoppas att det inte blir alltför blåsigt.
Leif och Emil vid inloppet till Grytsundet.
Carro med hennes egen havskajak.
Grytsundet var en väldigt grund vik, inte djupare än 40 cm.
Sjöräddningens båt och elva privata båtar
Vi sökte av vattenytan från småbåtshamnen, ut till Bergskäret som ligger längst ut i fjärden, och sedan norra sidan tillbaka. Det var minst 35 par ögon som tittade på vattnet och det behövs. Det är svårt att hålla fokus på vattnet så lång stund i taget.
Vi kunde känna hur knäna mjuknade en stund då Sjöräddningens båt gjorde en helomvändning och plockade upp något ur vattnet. Det var en stock som låg och flöt mitt i farleden. I övrigt hittade vi ingenting, men vi har tillsammans gjort en effektiv sökning.
Vi har fått ett mycket positivt besked från polisen. Det kommer hit två utbildade sökhundar nu på måndag. De kommer att söka i området under måndag och tisdag.
Alla båtar på väg att lägga sig på linje med ca 100 meters mellanrum.
Vi samråder om hur sökningen ska göras på vägen tillbaka in i fjärden.
Den gemensamma sökningen avslutas och Sjöräddningen åker en tur längre ut.
Klockan är ca 22.30 och det är en vecka kvar till midsommar. Sommarnatten blir ljus.
Vi träffas enligt planerna i Kåge småbåtshamn
Vi träffas i småbåtshamnen klockan 19.00 Thor Boström, Sjöräddningen, kommer att informera hur vi ska gå till väga med sökandet.
Ta med kikare och varma kläder. Det brukar vara iskallt ute på vattnet.
Vi hoppas att Kågefjärden ligger lika blank i kväll som när fotot togs den 28 maj.
Sökning med sjöräddningen fredag klockan 19.00
Vi planerar att göra den gemensamma sökningen, 6-8 båtar tillsammans med sjöräddningens båt, på fredag 13/6 klockan 19.00
Samling vid småbåtshamnen. Ta med egen kikare.
Hoppas att ni som anmält intresse har möjlighet även en fredagkväll.
Sjöräddningens båt ligger i Kåge småbåtshamn. Vi inväntar bättre väder.
Vi inväntar bättre väderförhållanden
Sjöräddningen kommer att använda sig av både båt och helikopter under kommande vecka när de övar i området.
I morgon ska dykarna leta under kajen vid sågen. Det är ett ställe som vi funderat på länge och som också är svårt att söka av på annat sätt än genom dykning.
Det ligger just nu ett kallt och grått lock över hela vår landsända. Sommarvärmen har flyttat söderut.
Helikoptern var här
Under förmiddagen träffade vi Bosse Fuhrman på Norran. Han kanske skriver något om hur livet kan se ut efter en förlust i familjen. Nog känns det en aning i maggropen om att lämna sig till offentligheten. Bara det blir bra. Och bara det kan hjälpa någon annan att öppna sig och prata om sin sorg och förlust. Det är så viktigt att inte lägga locket på när sådana här saker händer.
Polisens helikopter kom som planerat och sökte noga av fjärden.
Idag är det 48 cm under normalt vattenstånd. Hoppas det håller i sig tills dykarna kommer, för tillfället är det ljust under kajen.
Efter påtryckning kom några besked
Det kommer en helikopter och söker under helgen.
Dykare ska söka under sågkajen nästa vecka.
Vi hoppas få besked ganska snart också om den tredje utlovade insatsen, sökhunden.
När det gäller polisen så är de själva mycket nöjda över sina insatser i sökandet efter Marcus. Vi får hoppas att vi så småningom kan få känna en liten del av den känslan. Vi kan nog tycka att vi hållit i det mesta helt själva...
Just nu är det ovanligt lågt vatten i havet. I Kågefjärden innebär det att ljuset kommer in under sågkajen. Om det håller i sig till nästa vecka så underlättas arbetet för dykarna.
Nu väntar vi på aktivitet från polisen
Måndagen den 4 februari fick vi löfte av polisen om tre olika insatser som skulle ske då det blev öppet vatten. De lovade att:
Ta hit polisens sökhund
Anlita dykare att söka under sågkajen
Söka från helikopter
Det har varit öppet vatten i mer än en månad och inget av detta har hänt. Däremot har en mängd frivilliga ställt upp och hjälpt oss i timmar och åter timmar.
Vår egen ork och tid skulle behöva lite uppbackning. Det finns en gräns för tålamod och förståelse när man är i vår situation, så nu har vi tryckt på lite extra. Vi vill ha besked om när vi kan få hjälp. Det är dessutom utmärkta förhållanden för alla tre ovan nämnda insatser just nu. Dags att vakna polisen!
Vi åker ofta ut på kvällarna och letar från en båt. Igår kväll såg vi flera sälar kring båten.
Vi har sökt från både flygplan och båt idag
Det gäller att hålla modet uppe just nu. Förutsättningarna förändras från dag till dag i och med att havet blir varmare. Att vi har sökt av ett område betyder inte att det är klart.
Tack Erik von Rosen för att du bjöd oss på den här flygningen!
Under förmiddagen sökte vi av stränderna från båt.
På kvällen var det dags för Ingrid att ge sig ut på en flygtur med Erik von Rosen.
Ett flygfoto över Oxholmen i Kågefjärden. Det var bra sikt i vattnet nu i kväll.
Erik von Rosen, son till den legendariske flygaren Carl Gustaf von Rosen, väckte viss beundran bland flygkunnigt folk på Falmarks flygplats.
Leif och Albin sökte från båt i Kågefjärden tills solen började gå ner.
Sökning tillsammans med sjöräddningen vecka 24
Under vecka 24 planerar sjöräddningen att genomföra en sökning i Kågefjärden. Den veckan ligger de i Kågefjärden med sin sjöräddningskryssare.
Vi behöver hjälp av 6-8 båtar som kan vara med och genomföra en sökmetod, typ krattan, som brukar var mycket effektiv när det gäller att söka av ett område.
Kontakta oss (070-6778871) eller Thor Boström, befälhavare Rescue Skellefteå (070-6305974) om du kan ställa upp och hjälpa till. 
Det har varit blåsigt på dagarna den sista tiden.
Framåt 21-tiden på kvällarna brukar vattnet bli spegelblankt.
Bra sikt från luften
På väg ut mot Kågefjärden. Sågen är till höger i bild.
Ute vid Långnäsudden finns många grunda vikar. De är svåra att söka av med båt.
Långnäsgrundet ur flygperspektiv. Det var här hjälmen låg en bit till höger om husen.
Lite varmare i vattnet
Vi väntar fortfarande på att polisen ska genomföra de uppdrag som de lovat oss. Det har ju inte hänt så där särskilt mycket på den fronten ännu, trots att det har gått en hel månad sedan det blev öppet vatten.
När vi sökte tillsammans med finnarna och Mikael från Skelleftedykarna var det 2 grader i vattnet.
Nu har temperaturen stigit till ca 6 grader ute till havs och 10 grader nära land. Det kan påverka sökandet positivt.
Yttre Björkögrundet och i bakgrunden Bastuholmen. Ikväll var det stilla och lugnt.
Hjälmen
Det var inte lätt att se och hålla i hans hjälm igen. Han hade ju på sig just den här hjälmen då olyckan skedde.
Ny och oanvänd. Hjälmen efter 4 månader i havet.
Marcus hjälm är hittad
Sent på fredagskvällen fick vi ett telefonsamtal om att en fiskare hittat en skoterhjälm på Långnäsgrundet. Det ligger 14 km nordost om platsen där vi hittade hans skoter.
När fiskaren beskrev hur hjälmen såg ut, bland annat några bokstäver och siffror, så visste vi att det var Marcus hjälm. Det råder ingen tvekan.
Vi vet nu att det inte är en hjälm vi ska leta efter. Det kan vara möjligt att han fortfarande har på sig en ansiktsmask som är limegrön.
Vi vet inte om sökområdet egentligen har blivit större eftersom det är svårt att säga när han tappade eller tog av sig sin hjälm.
Så här såg hjälmen ut när den var ny. Nu var den sliten av havet.
Här på Långnäsgrundets södersida låg hjälmen.
På Långnäsgrundet ligger det en stuga som en gång i tiden var bostad till en fiskare.
Sjöräddningen ska öva i området
Vi har fått ett telefonnummer till Sjöräddningens jourskeppare. Den båten är redo att lämna kaj efter 15 minuter och köra mot det område som ska undersökas närmre. Vi ska kolla upp om vi kan skriva in telefonnumret här. Tills dess kan ni alltid kontakta polisen.
SAKNAD
Så liten plats en människa tar på jorden
Mindre än ett träd i skogen
Så stort tomrum hon lämnar efter sig
En hel värld kan inte fylla det
Så litet ett människas hjärta är.
Inte större än en fågel.
Rymmer ändå hela världen
och tomma rymder större än hela världen
ändlösa tomma rymdskogar av tystnad sång.
Skriven av Ingrid Arvidsson, Livstecken 1964
Vad händer nu?
Vi har fått en annan polis som kontaktperson, mycket positivt. Han planerar både för nya dykningar och ny sökning med helikopter. Fyra ögon ser mer än två. Vi är tacksamma för att äntligen få lite hjälp som vi inte behöver organisera själva.
Varje dag är väntan
Det är mitt i maj och termometern kryper ner mot noll, kanske minusgrader i natt. Just nu blir inte havet varmare, men det kan ändras närsomhelst. Vi bara väntar.
En lugn stund vid havet, i somras på Gotland. Ett foto från Lina.
Några kommentarer om artikeln i Norran
Helt lösryckt ur ett sammanhang kommer den här meningen:
"- Vi har mycket vi vill och ska göra men först ska vi hitta Marcus, säger Leif Degerman."
Ni som känner oss vet vad det handlar om, ni som inte känner oss måste ju känna er en aning förundrade. Vad är det egentligen dom vill göra?
Vi vill och vi ska, tillsammans med en grupp kunniga och intresserade personer, arbeta för säkerhet och räddning för skoteråkare. Vi har redan kontakt med några personer som ska ingå i gruppen och vi ska berätta mer om det så småningom.
Det som är viktigast för oss just nu är att hitta Marcus kropp. Det övriga arbetet kommer i andra hand. Naturligtvis.
Vi fick veta att Reino arbetade med att söka efter människor som drunknat genom en vän, Helén. Hon visste att han hade hittat en man i Norrbotten som varit försvunnen en längre tid. I Norrans artikel stod det att vi hade hittat möjligheten att få hjälp med att söka på Internet. Det hade varit svårt med tanke på de kunskaper vi har i finska.
Allt kan inte bli rätt i tidningen men visst var det ändå bra med en artikel. Kanske finns det någon annan anhörig någonstans som kan få hjälp att finna en nära och kär familjemedlem. Kunskap brukar spridas.
Det här är jaktlabradorer och inget annat. Det har våra hundkunniga vänner lärt oss.
En man med ett stort hjärta
Reino är pensionerad från ett arbete vid ryska gränsen i Finland. Med det arbete han hade blev man pensionerad vid 45 års ålder. När hans bäste vän drunknade bestämde han sig för att leta reda på vännens kropp. Han säger själv att han då letade med finsk sisu, inte med så mycket kunskap och utrustning.
Under 20 år har han utvecklat kunskap och lyckats skaffa utrustning för att söka efter människor på ett professionellt sätt. Allt det här har kostat och han har därför sålt sitt hus och sina ägodelar för att kunna skaffa bra grejor. Han ser ingen glädje i att äga prylar men han ser mycket glädje i att kunna hjälpa anhöriga. Han vill helt enkelt inte ha prylar som inte hjälper honom i jobbet, sådant är bara i vägen.
För att kunna organisera alla hans uppdrag har några anhöriga bildat en stiftelse. Stiftelsen finansierar sin verksamhet med frivilliga gåvor. De har filosofin att man inte ska behöva ha pengar för att få hjälp och de tar därför inte betalt eller tar inte heller emot pengar direkt i handen.
Vi stödjer denna stiftelse genom vårt Plusgiro 151 09 31-7. Det går också att sätta in pengar på deras finska konto, men det kan vara lite krångligt med banknamn och annat, och språket...
Reino sa att ha en anhörig som är försvunnen är som att svarva och svarva och aldrig bli klar. Vi kan förstå hur han menar.
Hur ser han då ut, en man som jobbar 12-14 timmar per dygn för att hjälpa andra och själv inte tjänar en krona på jobbet?
Så här! Som ett enda stort hjärta!
PS Vi fick alldeles nyss ett meddelande om att han, med hjälp av hunden, hittade den kanotist som försvunnit i Kemi älv. Det var dit han åkte på måndag kväll efter en hel veckas arbete i Kågefjärden.
Finska stiftelsen har åkt
En veckas intensivt sökande efter Marcus har inte gett något resultat. Det känns tungt att säga det.
Reino har gjort ett otroligt jobb i samarbete med så många andra. Vi skulle aldrig ha kunnat få en bättre hjälp och aldrig ha mötts med så mycket respekt och engagemang av någon annan. Det är så vi försöker tänka just nu.
Idag var det hårda och kalla vindar på fjärden och arbetet pågick i ca 4 timmar. De lyckades få ner kameran, trots vinden, och kunde kontrollera några platser i fjärden. Med de förutsättningar som finns nu har vi gjort allt vi kan göra. Just nu blåser det för mycket och det är inga tendenser till höjd vattentemperatur som skulle ändra förutsättningarna för fortsatt sökande. Reino och Sinikka styrde mot Kemi älv i norra Finland där en kanotist försvunnit för en vecka sedan.
För vår del så väntar vi på stilla kvällar, med lite mer ljumma vindar, då vi kan åka ut och söka från båt på fjärden. Vi vet också att vi har otroligt många ögon med oss i sökandet. Det är så många boende kring Kågefjärden som visar sin vilja och engagemang att hjälpa oss. Ni ska veta att vi är tacksamma för att ni finns!
Saknaden efter Marcus kommer alltid att vara en del av vårt liv, oavsett vad som händer.
